Det brinner!
och massa människor har förlorat deras hem...
De som jag bor med i Laguna Beach har ett hus där
och de är super oroliga.
Deras hus har klarat sig än så länge,
men ingenting är säkert...
Ganska sjukt, jag skulle egentligen åkt till Santa Babra i morgon...
The pier
I LOVE the pier...!
När jag kommer tillbaka till Sverige så kommer jag verkligen sakna att
bara kunna gå och sätta mig på stranden eller piren när jag känner för det...
Fast just nu känner jag att jag nog inte kommer bo i Sverige på ett bra tag,
men alltig förändras hela tiden så vem vet...
Fick låna bilen... så drog till San Clemente och träffa lite folk,
fick en konstig känsla av att något var konstigt med Travis och John,
men de sa att jag inte skulle vara orolig... hmm
Tordagar är bra dagar...
stranden och jag
jag gick ner till stranden för att bara lyssna på vågorna.
En underbarare plats finns inte!
När jag sitter där så önskar jag att någon ska ringa...
och precis när jag lämnar stranden så ringer Travis! :)
Tar bussen (gratis) till San Clemente och festen är i full gång,
jag tar det väldigt lugnt eftersom jag bor med folk jag inte känner helt än...!
Men snart är det dags för en riktigt galen fest igen.
Killarna körde mig hem till Laguna i nattlig tid,
jag trivs bra med att bo här,
vill bara inte att de ska var några problem,
utan att jag kan träffa mina vänner!
Lite jobbigt att inte ha en egen bil...
Inga vänner, inget liv!
Träffa en ny tjej igår, Cassey! :)
Hon var grym...
En bil, please
Känns som att jag behöver en bil om jag ska kunna vara lycklig
och jag vill inte ha en begränsning utan jag vill kunna köra hur mycket jag vill...!
Tomten ge mej en bil i julklapp!
Jag gillar verkligen Laguna Beach och allting,
men om jag ska klaga lite så vill jag bo i San Clemente...!
Eller det går bra och bo här,
men jag kan inte vara här dag in och dag ut utan bil...
Jag vill verkligen inte klaga,
men jag kommer få panik, allvarligt!
Laguna Beach
Havet, stranden, huset och känslan går inte att beskriva,
men jag känner mej faktiskt hemma tror jag...
För första gången på lääänge känner jag mig hemma
och jag bor inte i en väska längre...
jag har packat upp...!
Lever i nuet...!
Känns underbart att vara tillbaka,
vet att det är här jag ska vara just nu.
Lever verkligen i nuet,
jag tänker att allting ordnar sig
och att resten får jag ta som det kommer...
Har massa planer om vad jag vill göra med mitt liv,
men ingenting är bestämt...
Vem vet vad som händer härnäst
och vem vill veta?
Livet är en överaskning
och vem gillar inte överaskningar...
även om de ibland kan vara förjävliga!
en lång flygresa
Landvetter, Sverige --->
London, England --->
Chicago, USA --->
Orange County, USA
Hade lite "små" problem på flygplatsen,
men alltig ordnade upp sig...
Det var jag och alla som såg mysko ut i problemrummet...
Blev inkallad för förhör med sju stora poliser
och så lilla jag...
Var så nervös att hela jag darrade,
men försökte att hålla mig lugn
och säga smarta saker.
De frågade mig tusen frågor
och de visade sig att CC inte hade avslutat mitt gamla visum...
Är famme nu iallafall och himmelen är klarblå och solen skinner! :)
Kan inte bli bättre!
tillbaka igen
Hejdå Sverige
det är en resa på 27 timmar tills jag kommer från till Santa Ana...
HEJ DÅ SVERIGE...!
Packar in i det sista...
Vad jag sedan gjorde med det kan jag bara inte komma ihåg.
Har nu letat i flera timmar och kläderna är spårlöst försvunna!
Men jag får väl bara fortsätta leta, har tre och en halv timme på mig innan vi ska köra mot flygplatsen...
Last day in Sweden
sen bär det av till Kalifornien igen... :)
Hoppas det blir en flygresa utan några problem,
för snart borde väl allting vända?
Terassen!
Terassen var som det alltid varit,
med samma folk och samma musik.
Idag var sista natten med vännerna innan de bär av igen...
Även om jag inte ville komma hem så var det skönt att träffa alla!
Lika men ändå så olika...
Saknar Tatiana...!
Vi är så lika varandra,
men på något sätt och vi också så olika!
Vi har växt upp i olika världar,
med olika tankar och värderingar.
En svensk och en mexikan,
en männniska och en människa...
Två människor,
två vänner...!
Can't sleep
om fyra timmar ska jag upp
och jag är klar vaken...
Min dygnsrytm är helt i obalans.
to say goodbye
Konstig för mig att vara hemma igen,
hade sagt hejdå till alla för ett helt år
och så är jag hemma efter två månader...
Men kul att träffa alla igen,
även om det bara är några få dagar
och för att jag var tvungen att åka hem...
Känns jobbigt att behöva säga hejdå till alla nu igen,
kommer alla dessa hejdå någonsin ta slut?
Men livet kommer bestå av massor av hejdå,
men hur säger man hejdå till någon för alltid?
Längtar
Åker tillbaka på måndag
och får ta problemen då.
Kanske stoppar de mej,
kanske stoppar de mej inte!
Får helt enkelt se vad som händer...!
FAN!
men tydligen så kunde jag...
Visade sig att amerikanska flygplatsen glömde att ta ett papper ut ur mitt pass
när jag åkte hem och nu så kanske jag inte kan komma tillbaka in i landet igen...
Blir så irriterad...
varför ska all skit hända mig hela tiden?
varför skulle de glömma att ta just mitt papper?
och varför ska en liten pappersbit få påverka hela mitt liv?
Hemma...!
kan tala om att det känns i hela kroppen efter att ha suttit still så länge...
Chocken att gå av flygplanet
och känna Sveriges kalla vinder var mest konstigt,
allting känns konstigt...!
Har hört mig själv säga "när jag kommer hem" om OC flera gånger...
Ska bli skönt att snart komma tillbaka igen,
men nu ska jag mest träffa alla jag tycker om här
och njuta av tiden...! :)
hej då Kalifornien!
även om det bara är för mindre än en vecka så känns det lite sorgligt...!
Hoppa från piren...!
Helt sjukt farligt om man tänker efter,
vi skulle hoppa från piren mitt i natten efter vi druckit.
Jag vet att det var dumt,
men vet också att jag är en bra simmare...
När vi väl stod där så banga alla,
men jag kände att jag ville göra detta innan jag åkte hem.
Killarna valde ut en plats där jag skulle hoppa,
vågorna var super stora
och jag var lite små rädd...
Kändes som att vattnet inte var tillräckligt högt där jag skulle hoppa,
men de sa att det var lugnt
och jag litade på dem.
Byte om till hoppkläderna
och hoppade...
Var ett stort fall rakt ner i det svarta vattnet
och tror ni inte att jag slog i...
Trodde för några sekunder att jag brytit benen av mig,
men simmande till stranden
och allt var lugnt...
Då kommer polisen... såklart
Vad hade jag förväntat mig?
Klarade oss denna gången också,
börjar tro att polisen förföljer oss...
